Kände att det var dags för en dikt. Det va ju ett tag sen.
Hoppas ni gillar den!



jag gav dig mitt hjärta (jag kan inte andas)

du är van vid att ta för dig ,
det är så naturligt ,
för dig .


du gör det när som helst ,
vart som helst ,
mot vem som helst ,


utan att tänka på det ,
utan att riktigt
veta
tog du för dig .





och när jag gav dig mitt hjärta ,

tog
du
mina
lungor .









( nu kan jag inte andas utan dig. )